Let's shape up!

Idag har jag märkt att det  är en sån dag när många saknar någon, dagen har en stark betydelse för många av mina vänner från många håll. Det är jobbigt att sakna, och man saknar inte bara en specifik dag på året, men såren går upp en aning de dagar som är starkt förknippade med någon. Det är tufft. Det jag har lärt mig av min egen sorg och saknad, är att dessa dagar kommer alltid att vara jobbiga, vissa år mer än andra, men dagarna där emellan kommer att bli lättare att hantera. Sen kommer det perioder där varje dag innehåller något som påminner dig om den/dom du saknar, och dom perioderna är sjukt jobbiga. Jävligt jobbiga, irriterande, frustrerande. Slut. Efter ett tag tar dom perioderna slut, och övergår i ett mycket mer lätthanterligt stadie. Det blir bättre, och med människor som finns runt omkring dig klarar du dig rätt bra. Du ska få se, bara du krigar vidare.